Existentialism and what not...

Dagen har varit väldigt filosofisk då vi pratat om existentialism på universitetet. Eftersom jag läste samhällsprogrammet på gymnasiet fick jag ju läsa om detta lite grann (och jag tyckte det var intressant redan då) men jag tycker att existentialism är något som borde vara obligatoriskt att läsa när man går i skolan. Helst under ännu tidigare år. Det är ett så pass viktigt tankesätt som kan hjälpa många, tror jag, att gå framåt i livet, älta mindre och våga ta risker. Det kan ju vara en ganska skrämmande tanke att inse att du har fri vilja och att du själv är ansvarig för dina val, samt att acceptera att du ska dö någon dag i framtiden. Det är så vanligt i dag att vi skyller våra problem på andra faktorer som vi tror är utom vår kontroll, till exempel samhället, men försök att inse att du har ett val och att bara du kan ändra på ditt liv. Samhället är skapat av oss människor så de enda som kan förändra samhället är, ja just det, vi människor. Samhället existerar bara för att vi har tänkt på det och gett det ett namn. Det är inte något som bara fanns där helt plötsligt. En tanke måste först finnas bakom objektet och sedan skapar man det och ger det en funktion. Precis som vi vill existera som människor när vi letar efter meningen med livet. Vi vill känna att vi har ett syfte i den här världen.

Nu känner jag att det blev lite väl tankespritt här så jag sätter punkt. Men detta är så intressant för mig att jag lätt skenar iväg på tangentbordet. Dessutom är jag väldigt trött så det är lätt hänt att det jag nyss skrev är helt obegripligt. 

Ikväll jobbar jag och sedan kommer jag hinna sova någon timme innan jag och Josh ska iväg med tåget till Paris (innan tuppen). Lotta får hålla ställningarna här hemma. Jag ser verkligen fram emot att se Paris och att prata om macarons, baguetter och croissanter med fransyskor och fransoser (jag är rädd att min diet bara kommer att bestå av baguetter för det är det enda ord jag kan uttala rätt). Josh köpte en ordbok där det står hur man ska uttala fraserna och orden men problemet är bara att fonetiken är för engelsktalande så när jag läser den låter det som ett påhittat språk. Ja ni, vi får se om detta kommer att gå vägen eller om jag kommer hem med två franska blåögon. Au revoir!


(En bild från när jag var ute och sprang igår. Det gick superbra och jag kände mig som en hurtbulle. Det var löööövely!)


Translation:
We talked about existentialism today at uni. It is such an interesting and important subject it should be compulsory at school. Early tomorrow morning I am leaving for Paris with my boyfriend. Sooooo excited but nervous about speaking french. I have a feeling I will end up getting punched in the face.